Grågossar och pantertanter, raska pensionärer

Jag har haft ganska ont i ryggen ända sedan i somras. Jag har varit hos naprapat, gjort (åtminstone litet) ryggympa efter program som jag fått av en av mina hälsopedagoger på jobbet. Jag har kört både pilates-, spinning- och flowingpass på gymet. Inget har hjälpt hittills. Så i måndags kom jag på att jag kanske är plattfot. Jag provade att köra in handen under hålfötterna och det gick ju inget vidare. Prövade att gå med fötterna spända så att valvet tvingades upp och tyckte att det kändes bättre i ryggen. Så i dag har jag varit och fotograferat fötterna underifrån. Såg så där ut tyckte jag. Inte helplatt men långt ifrån den ideala jämförelsebilden. Så i dag har jag beställt hålfotsinlägg.  Ska bli spännande att se om det hjälper. Fan tro't som Rellingen sa.
Jag har storlek 45 i skor. Inläggsmallen hävdade att jag hade storlek 47. Det fick mig nästan att ångra mig. Så stora fötter vägrar jag att ha. Kära hustrun får säkert vatten på sin kvarn. Hon tycker att mina fötter är i vägen. Fotfotografen tröstade mig med att det var ungerska storlekar. Det var tröst för ett tigerhjärta, 47 är 47 varifrån det än kommer.

På måndag och tisdag ska vi ha verksamhetsplanerig med komunledningsförvaltninges ledningsgrupp. Vi ska planera för en framtid som inte finns för mig i alla fall. Det är lätt att glömma att det snart är slut. Jag säger fortfarande vi när jag pratar om sådant som ska göras i kommunen efter årsskiftet. Jag har medarbetare som också har svårt med tidens ändlighet och planerar in mig på möten ända fram i mars nästa år. Litet gulligt faktiskt.

Nästa fredag ska jag stiga i graderna på annat sätt. Jag är sedan snart två år tillbaka medlem i Thalias Vänner här i Norrköping. Än så länge är jag bara förstaklickare men på fredag ska jag tas upp i andra graden. Ska bli kul tycker jag.

Kommer ni ihåg den där golfspelaren som jag skrev en del säkert allt för snälla saker om i somras. Han som också tror att minigolf är motion. Han är min fadder. Jag utgår från att Kenta kommer. Jag kräver faktiskt det.

Till sist två kommentarer till samma inlägg! KUL!! Mycket roligare att skriva när man får kommentarer. Mitt svar till kommentatorerna är att jag är helt övertygad om att jag kommer att trivas med att vara ledig igen. Kära hustrun slutar ju också och Crescendo har jag inte hunnit med så bra under hösten som gått. Det är klart dyker det upp något riktigt frestande erbjudande då ska jag överväga det.