Sisters create

Stolt morfar kan inte låta bli att länka till barnbarnens blogg.
Kolla vad man kan göra med litet papper, sax och lim.
https://thesisterscreate.wordpress.com/2019/02/24/gor-sota-pappersfigurer/ 

Mera spinning

Alltså motionerande pensionärer verkar vara galna i spinning, denna moderna form av självplågeri. Starten av flera spinningpass blir fördröjda pga att majoriteten av deltagarna sitter med mobilen i hand för att boka nästa spinningpass. Bokningen till nästa pass blir tillgänglig samtidigt som nuvarande pass ska börja. Numera har man ungefär en minut på sig innan passet är fullbokat.

Spinning

Ibland skulle man tro att vi (jag 75 år) är för gamla för att ägna sig åt spinning. Icke så i alla fall inte på Friskis & Svettis i Norrköping. En av de mest populära pensionärsidrotterna faktiskt. När Friskis, city, släpper bokningen till 36 platser 3 dygn före eventet så tar det bara tio minuter innan alla platser är bokade.
 
Har själv varit med tre gånger nu sedan omstarten, och oj så jobbigt det är. Man tror hela tiden att man ska anpassa insatsen och ligga på någon sorts komfortnivå som nybörjare, men så är det icke. Det krävs några gånger till innan flås och mjölksyra förhoppningsvis är överens med varandra.

Datorhjälp

En kompetent grågosse, som jag känner, funderar att starta verksamhet som ska underlätta för oss äldre att komma överens med våra IT-hjälpmedel.
Känns som om det skulle vara intressant att hjälpa till.

Undrar om det finns något intresse.

Återuppståndelsen?

Förkyld och ämlig, fast i Wordpox-träsket och definitivt mer grågosse än krutgubbe funderar jag på att väcka liv i bloggen igen. Vi får väl se om det håller i sig eller om det här blir ett enstaka inlägg som bottnar förkylningens tristesstillstånd.
Har ägnat ett par timmar åt att spela Far Cry 3och blivit rätt nedslagen. Jag som varit en ganska duktig FPS-spelare har numera svårt att klara mig på nybörjarnivån.

Nu är det över

Det är fyra dagar sedan jag slutade jobba som personalchef i Katrineholms kommun. Kära hustrun slutade för en vecka sedan. Hittills har det inte varit svårt att vänja sig. Härligt att inte behöva ge sig ut i kylan tidigt på mornarna. Nu kan vi ligga kvar i nya sängarna i stället. Sängarna som kom efter sju sorger och åtta bedrövelser när nya ägare tagit över ett kollapsat SOVA-varuhus. Det var nära ögat att kontantinsatsen gick upp i rök där.

Vi Körde ett stort lass med böcker och kläder till myrorna i dag. En tjock-TV fick följa med till Returpunkten. Gamla platt-TV:n fick åka upp i sovrummet för att nya skulle få plats där den gamla satt. Har beställt några bluray-filmer och dataspel på nätet. Måste ju ha något att fylla pensionärstiden med mellan barnbarn, träning och Crescendo.
Minigolfen startar den 12 januari. Får se om jag hoppar på i år.

Ska fundera på hur jag ska göra med bloggen. Aktiviteten har ju varit ganska låg på sista tiden. Har inte bestämt om jag ska öka farten eller lägga ned.

Inga kriser under julen

Under hela julhelgen har jag burit kristelefonen närmast hjärtat. Tack och lov så har den inte ringt. Jag är inte riktigt säker på vad jag skulle göra om den ringer. Jag kommer att ha den en vecka till så jag hoppas att det inte uppstår några sörmländska kriser den närmaste tiden.

I morgon är det dags för tredje sista arbetsdagen. Min kropp som har utökats under hösten ser fram emot mer tid till upprepade rörelser tillsammans med andra (bara tjejer märkligt nog) på gymet. Pilates är en gudagåva för ömma ryggar.
Mindre mängd saffransbröd skadar inte heller.

Vemod och framtidshopp

Nedan följer mitt "avskedsbrev" till alla kamrater inom kommunledningsförvaltningen.

Det var tur att jag vågade

Jag tvekade länge innan jag tackade ja till erbjudandet att bli personalchef i Katrineholms kommun. Det var ett stort steg att ta men efter första arbetsdagen skrev jag så här på min blogg:

”Oj, oj, oj!
Vilken omställning att börja ett nytt arbete efter att ha varit ledig i fem år. Jag gick upp kl. 5 i morse och är ganska mör nu kl 19 på kvällen. Det var dock en fantastisk morgon med strålande sol och ett par grader kallt. Redan strax efter 5 när jag hämtade tidningen och det fortfarande var mörkt hörde jag koltrasten för första gången i år. Härligt!

Till min förvåning upptäckte jag att det var många som var vakna och i rörelse redan strax efter kl 6 på morgonen. Det hade jag hunnit glömma under de lediga åren. Inte visste jag heller att det var så mycket folk som tågpendlar. Sedan var det faktiskt rätt skönt att åka tåg en knapp halvtimme innan jobbet skulle börja.

Efter att ha jobbat en dag så måste jag säga att hittills har mina förväntningar uppfyllts mer än väl. Jag kände mig välkommen direkt och det har varit roligt hela dagen.”

Det hände nya saker hela tiden men min långa erfarenhet från yrkesområdet gjorde att jag kunde delta i diskussioner och lämna synpunkter redan från början. Det kändes riktigt bra och efter första veckan hade jag nästan glömt att jag egentligen var pensionär.

Och så har det fortsatt. Det har varit en fantastisk resa som nu efter nästan nio månader börjar närma sig sitt slut. Jag känner hur vi på personalkontoret tillsammans rest oss ur ruinerna efter tidigare traumatiska händelser, repat mod och fått framtidstro. Det har på många sätt varit en tung period med besparingar och personalneddragningar, men gemenskapen på personalkontoret och i KLF:s ledningsgrupp har gjort det lustfyllt att gå till jobbet. Jag känner vemod vid tanken på att det snart tar slut. Jag kommer att sakna alla er inom KLF som jag haft förmånen att möta. Samtidigt ser jag fram emot att kunna återuppta de fritidsengagemang som jag fick dra in på när jag började i kommunen.

Till sist vill jag önska Eva, som ska efterträda mig, mina arbetskamrater på personalkontoret och alla er andra inom kommunledningsförvaltningen en riktigt

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

Göran Törner


Polisämne?

Jag har haft ganska ont i ryggen ända sedan i somras. Jag har varit hos naprapat, gjort (åtminstone litet) ryggympa efter program som jag fått av en av mina hälsopedagoger på jobbet. Jag har kört både pilates-, spinning- och flowingpass på gymet. Inget har hjälpt hittills. Så i måndags kom jag på att jag kanske är plattfot. Jag provade att köra in handen under hålfötterna och det gick ju inget vidare. Prövade att gå med fötterna spända så att valvet tvingades upp och tyckte att det kändes bättre i ryggen. Så i dag har jag varit och fotograferat fötterna underifrån. Såg så där ut tyckte jag. Inte helplatt men långt ifrån den ideala jämförelsebilden. Så i dag har jag beställt hålfotsinlägg.  Ska bli spännande att se om det hjälper. Fan tro't som Rellingen sa.
Jag har storlek 45 i skor. Inläggsmallen hävdade att jag hade storlek 47. Det fick mig nästan att ångra mig. Så stora fötter vägrar jag att ha. Kära hustrun får säkert vatten på sin kvarn. Hon tycker att mina fötter är i vägen. Fotfotografen tröstade mig med att det var ungerska storlekar. Det var tröst för ett tigerhjärta, 47 är 47 varifrån det än kommer.

På måndag och tisdag ska vi ha verksamhetsplanerig med komunledningsförvaltninges ledningsgrupp. Vi ska planera för en framtid som inte finns för mig i alla fall. Det är lätt att glömma att det snart är slut. Jag säger fortfarande vi när jag pratar om sådant som ska göras i kommunen efter årsskiftet. Jag har medarbetare som också har svårt med tidens ändlighet och planerar in mig på möten ända fram i mars nästa år. Litet gulligt faktiskt.

Nästa fredag ska jag stiga i graderna på annat sätt. Jag är sedan snart två år tillbaka medlem i Thalias Vänner här i Norrköping. Än så länge är jag bara förstaklickare men på fredag ska jag tas upp i andra graden. Ska bli kul tycker jag.

Kommer ni ihåg den där golfspelaren som jag skrev en del säkert allt för snälla saker om i somras. Han som också tror att minigolf är motion. Han är min fadder. Jag utgår från att Kenta kommer. Jag kräver faktiskt det.

Till sist två kommentarer till samma inlägg! KUL!! Mycket roligare att skriva när man får kommentarer. Mitt svar till kommentatorerna är att jag är helt övertygad om att jag kommer att trivas med att vara ledig igen. Kära hustrun slutar ju också och Crescendo har jag inte hunnit med så bra under hösten som gått. Det är klart dyker det upp något riktigt frestande erbjudande då ska jag överväga det.

19 arbetsdagar

Nu är det 19 arbetsdagar kvar innan karriären är över igen. I veckan som gick verksamhetsplanerade vi i två dagar. Eftersom framtiden inte längre är min hade jag det ganska lugnt bortsett att jag led av sviterna efter en sannolik matförgiftning. Min efterträdare får ta hand om framtiden.
I fredags var det min tur att bjuda på kaffebröd. Enda problement var att jag inte var på jobbet i fredags. Hoppas att Lotten löste det åt mig trots att hon egentligen hade semester.
Veckan som kommer är jag bara två dagar på jobbet. Har faktiskt ett par semesterdagar kvar att ta ut. Får väl dela tiden mellan arbegte på Crescendo och köande för influensaspruta.

Var på gymet och körde ett gruppträningspass i morse. Vi värmde upp genom att twista. Herregud man var ju med när den dansen kom för närmare 50 år sedan.

Kunskap förtvinar inte

Till grågossens respektive pantertantens stora fördel på arbetsmarknaden hör det stora och djupa lager av kunskaper som de allra flesta av oss har. Tillsammans med våra erfarenheter ger det oss mycket kort startsträcka när vi ger oss in i ett uppdrag. Vi kanske inte har de senaste specialistkunskaperna inom vårt område men det finns det andra som har. Däremot kan vi snabbt skaffa oss en överblick och se vad som behöver göras och av vem. Vi har möjlighet att föreslå åtgärder och uppmuntra andras idéer. Vi kan vara orädda och prestigelösa eftersom vi inte behöver tänka på karriären.  Vi hoppar in gör vårt jobb och hoppar ut igen. När det behövs uppdaterar vi snabbt våra kunskaper. Det handlar ju bara om att lägga till en gnutta nytt till det vi redan har.

Det här en liten reflektion grundad på mina egna erfarenheter av min tid hittills i Katrineholm.

Kunskap förtvinar inte

Till grågossens respektive pantertantens stora fördel på arbetsmarknaden hör det stora och djupa lager av kunskaper som de allra flesta av oss har. Tillsammans med våra erfarenheter ger det oss mycket kort startsträcka när vi ger oss in i ett uppdrag. Vi kanske inte har de senaste specialistkunskaperna inom vårt område men det finns det andra som har. Däremot kan vi snabbt skaffa oss en överblick och se vad som behöver göras och av vem. Vi har möjlighet att föreslå åtgärder och uppmuntra andras idéer. Vi kan vara orädda och prestigelösa eftersom vi inte behöver tänka på karriären.  Vi hoppar in gör vårt jobb och hoppar ut igen. När det behövs uppdaterar vi snabbt våra kunskaper. Det handlar ju bara om att lägga till en gnutta nytt till det vi redan har.

Det här en liten reflektion grundad på mina egna erfarenheter av min tid hittills i Katrineholm.

Så här ser hon i alla fall ut den lilla guldklimpen!


Inte många rätt men lycklig ändå

Jag har blivit tvåbarnsmorfar!! Inte blev det en pojke som jag tippat och inte hade jag rätt när det gäller födelsedatum men  vad spelar det för roll. Det blev ett välskapt flickebarn på tre kilo som föddes i lördags. Kära hustrun som tippade det mesta rätt är inte bara lycklig. Hon är mallig också.

Nu börjar jag skönja slutet på mitt Katrineholmsäventyr allt tydligare. I dag när vi hade arbetsplatsträff sade jag att jag redan börjat sakna mina arbetskamrater trots att det är två månader innan vi skiljs.

Det har hänt mycket med enheten under tiden som gått. När jag kom dit var det ett vilset, otryggt personalkontor utan självförtroende. Nu upplever jag att det råder lugn och harmoni samtidigt som det är ett djäkla tryck i olika förbättringsprojekt som vi dragit igång. Så bra det känns att få vara med och bidra till en sådan utveckling.

Sedan kan jag konstatera att min egen karriär går spikrakt mot toppen. Jag började som personalchef och kommer att göra en praktfull sorti som kommunchef under mina två sista arbetsveckor.

Junibacken

Har ni varit på Junibacken på Djurgården i Stockholm någon gång? V var där med barnbarnet i dag. Vilket fantastiskt ställe. Särskilt sagotåget var en upplevelse väl värd att köa en timme för. Och aldrig har jag sett så många barnvagnar på ett ställe förr. Bussarna tar två barnvagnar. Gissa om vi fick gå från Djurgården till T-centralen. Jag är med i stegtävling på jobbet. Fyllde på ganska ordentligt faktiskt.

Man kan undra vart tiden tar vägen. Tio dagar sedan jag skrev något senast. Inte klokt egentligen. Nu har jag tio arbetsveckor kvar. Ska bli skönt att sluta även om det har varit riktigt roligt att komma tillbaka till arbetslivet igen. Särskilt med så fantastiska arbetskamrater. Ja det har jag ju skrivit om tidigare men det tål att upprepas.

Min efterträdare har varit på chefskurs under tre dagar i veckan som gick. Undrar om jag känner igen henne när hon kommer tillbaka. Tänk om hon påpekar alla fel jag gör nu när hon lärt sig hur det ska vara. Fast det tror jag egentligen inte. Hon har ett gott hjärta.

Pratade med Kenta i veckan förresten. Han lägger på sig. inte mycket träning där inte fastän han flyttat närmare Nautilus. Mest snack men ingen verkstad. Kör lite minigolf. Det ger ju inte ens valkar i händerna vilket är tur för Kenta eftersom han har sår i händerna. Det är ju inget kul förstås. Visste ni förresten att jag är Kentas IT-guru. Det är ett tungt ansvar. När något strular med datorn ringer han till mig och frågar. Hoppas han lyckades ladda hem Open Office.

Som sagt i dag hälsade vi på barnbarnet. Den unga modern var riktigt rund om magen. Lillebror väntas anlända den 28 oktober. Ja det är mitt tips både vad gäller kön och födelsedag. Kära hustrun och jag har jouren nästa helg. Två och en halv timme efter larm ska vi vara på plats i Aspudden för att ta hand om storasyster.

Konsultmöte och blues

Konsultmötet i går var trevligt. Vi var kanske 50 personer där. Tyvärr är det nog ganska få som hittills fått ett så långvarigt jobberbjudande som jag. Jag nämnde den här bloggen. Ska bli spännande att se om det verkar komma några nya läsare.

På kvällen jobbade jag på Crescendo. Vi hade celebert besök från Arizona, USA. Chuck Hall med komp var där och spelade blues. Svängde gött. Kom litet sent i säng och var ytterst nära att slumra in på ett möte i eftermiddags vägande på en stol. Det kunde ha blivit en skräll det.

Till sist angående de eventuellt ogiltiga delegationsbesluten jag skrev om i förgår så har vi inte gett upp. Vi ska borra djupt i pensionsavtal och delegationsregler för att se om vi ändå inte kan rättfärdiga besluten utan att ta upp dem till förnyad prövning.

Konsultmöte

I morgon ska vi ha konsultmöte. Min arbetsgivare LTB-kompetens AB har kallat samman alla sina konsulter till möte i morgon eftermiddag. Kommer säkert att bli en helt annan upplevelse än förra gången. Då hade väl i princip ingen fått något jobb. Jag trodde inte att det skulle bli något för min del. Hade starka funderingar på att hoppa av. Och nu har jag jobbat ett halvår. Märkligt. Undrar hur det gått för de andra.

Innan dess ska jag hämta båten i Valdemarsvik där den är på vinterservice. På kvällen sedan är det min tur att jobba när vi har konsert på Crescendo. Då blir det blues med Chuck Hall.

I dag hände det något oväntat på jobbet. Jag hade fattat ett beslut om att betala ut en "omskolningslön" på ett par hundra tusen till en anställd. Jag gjorde det på delegation från kommunstyrelsens personalutskott. Personalutskottet hade i sin tur delegation från kommunstyrelsen.  Då ringer man från kommunkansliet och säger att man tvivlar på att personalutskottet kan vidaredelegera beslutsrätt. Det var så dags. Beslutet hade just gått iväg. Då blev det brått men vi lyckades stoppa distributionen av beslutet. Ack ja, på torsdag får vi reda ut vad som egentligen gäller.

Månda'n värst

I måndags var alla 30-årskänslor borta kan jag lova. Då kom rekylen efter kulturnatten och en natts dålig sömn. Hjärtklappning, kraftlöshet och ont i de flesta musklerna. Där slog åldern till som en klubba i nacken.
Men nu har det vänt igen. Jag har varit ledig i dag. Tog cykel i stället för bil till den åldriga modern. Har faktiskt cyklat över två mil i dag. Undrar om jag får räkna om cykling till steg att använda i stegtävlingen på jobbet som startade i går.

Nu har jag bara tre månader kvar på mitt personalchefsjobb i Katrineholm. Har alltså redan jobbat ett halvår. Vart har den tiden tagit vägen. Det är fortfarande roligt för det mesta men det ska bli skönt att bli pensionär igen vid årsskiftet. Att gå från att vara seniorkonsult till att bara bli senior.

Vet ni vad den absolut största fördelen med hösten är? Att golfsäsongen är över! Nu får skorna vila över vintern men nästa år ska jag putsa dem så att de bländar alla.

What a night!

Oj, oj, oj!

Det kom nog 2 500 personer till vårt arrangemang på kulturnatten. Gissa om det var smockat och gissa om det gick åt öl och vin. Slitsamt var det också att fylla på förråden i våra tre serveringar. Konstigt nog orkar folk dricka mer än de äter. Alla våra tre scener gick för högtryck hela kvällen och jag kan garantera att ingen kunde sova i kvarteret Knäppingsborg eller dess närhet före kl 00.30 under natten som gick. Det spelades inte bara jazz. Min favorit i går var när rockhumpabluesdanspopproglantmusiksvängbandet Blå Häst gav La voix som extranummer på rockscenen

Själv var jag hemma kl. halv tre i natt och jäklar vad trött jag var. Stöp i säng.

I dag har vi varit på landet och tagit upp den större båten och kört den till Valdemarsvik för vinterservice.

Dagen före

En dag av intensiva förberedelser är slut. Öltappar, kylskåp, massor av öl i fat och flaska, 180 liter vin och mat i långa banor väntar nu på den fina sensommarkvällen i morgon. Håll tummarna som sagt.

Kära hustrun och jag har provätit lasagnen i kväll. Den smakade helt OK

I morgon ska vi inhandla 5 mikrovågsugnar och hämta all korv o allt korvbröd. Sedan ska vi ställa upp utebarerna, programmera kassaapparaterna och spärra av Skolgatan. Växelkassorna är riggade och vi står på tårna för att ta emot alla besökare. Och glöm inte tummarna!

Tidigare inlägg
RSS 2.0