Månda'n värst

I måndags var alla 30-årskänslor borta kan jag lova. Då kom rekylen efter kulturnatten och en natts dålig sömn. Hjärtklappning, kraftlöshet och ont i de flesta musklerna. Där slog åldern till som en klubba i nacken.
Men nu har det vänt igen. Jag har varit ledig i dag. Tog cykel i stället för bil till den åldriga modern. Har faktiskt cyklat över två mil i dag. Undrar om jag får räkna om cykling till steg att använda i stegtävlingen på jobbet som startade i går.

Nu har jag bara tre månader kvar på mitt personalchefsjobb i Katrineholm. Har alltså redan jobbat ett halvår. Vart har den tiden tagit vägen. Det är fortfarande roligt för det mesta men det ska bli skönt att bli pensionär igen vid årsskiftet. Att gå från att vara seniorkonsult till att bara bli senior.

Vet ni vad den absolut största fördelen med hösten är? Att golfsäsongen är över! Nu får skorna vila över vintern men nästa år ska jag putsa dem så att de bländar alla.

What a night!

Oj, oj, oj!

Det kom nog 2 500 personer till vårt arrangemang på kulturnatten. Gissa om det var smockat och gissa om det gick åt öl och vin. Slitsamt var det också att fylla på förråden i våra tre serveringar. Konstigt nog orkar folk dricka mer än de äter. Alla våra tre scener gick för högtryck hela kvällen och jag kan garantera att ingen kunde sova i kvarteret Knäppingsborg eller dess närhet före kl 00.30 under natten som gick. Det spelades inte bara jazz. Min favorit i går var när rockhumpabluesdanspopproglantmusiksvängbandet Blå Häst gav La voix som extranummer på rockscenen

Själv var jag hemma kl. halv tre i natt och jäklar vad trött jag var. Stöp i säng.

I dag har vi varit på landet och tagit upp den större båten och kört den till Valdemarsvik för vinterservice.

Dagen före

En dag av intensiva förberedelser är slut. Öltappar, kylskåp, massor av öl i fat och flaska, 180 liter vin och mat i långa banor väntar nu på den fina sensommarkvällen i morgon. Håll tummarna som sagt.

Kära hustrun och jag har provätit lasagnen i kväll. Den smakade helt OK

I morgon ska vi inhandla 5 mikrovågsugnar och hämta all korv o allt korvbröd. Sedan ska vi ställa upp utebarerna, programmera kassaapparaterna och spärra av Skolgatan. Växelkassorna är riggade och vi står på tårna för att ta emot alla besökare. Och glöm inte tummarna!

Kulturnatt

På lördag har vi kulturnatt i Norrköping. Musikföreningen Crescendo är mycket engagerad i den. Vi har mer än ett helt kvarter avspärrat där vi har underhållning från tre scener. Sexton olika band spelar. Sammanlagt finns fyra serveringar inom området. Crescendo står för tre av dem.
Mitt huvudansvar är att se till att vi har mat och dryck (både alkoholhaltiga och andra) till våra serveringar. I morgon blir en intensiv dag. Då kommer ölpumpar och kylskåp som vi lånar av Krönleins bryggeri som är vår leverantör. Och så alla drycker förstås. Senare under dagen ska jag hämta all mat. Vi räknar med att kunna servera minst 1000 personer. Håll tummarna för vädret snälla ni.

Sedan var det ju jazzriksdagen. Det var väl i sig en mer positiv upplevelse än jag hade väntat mig. Ett femtontal engagerade personer som träffas för ett styrelsesammanträde en lördagseftermiddag. Många tankar kring klubbarnas ekonomi, som ofta är ansträngd. Jag är fortfarande inte helt övertygad om att jag är rätt person att sitta i den styrelsen men jag tänker inte hoppa av nu i alla fall.

Se'n var det ju jobbet också. Vi har många projekt på gång. Vi planerar att införa papperslösa lönebesked från årsskiftet för alla de 3800 personer som får lön. Vi ska också försöka göra kommunen rökfri under arbetstid. Vi ska utarbeta en personalenkät som ska skickas till alla anställda. Vi ska implementera nya it-stöd för arbetsskadeanmälningar och rehabilitering. Vi undersöker förutsättningarna för att webanpassa vår tämligen omfattande personalhandbok. Vi ägnar också stor kraft åt att stödja förvaltningarna i deras arbete med att minska personalstyrkan för att komma i den krympta ekonomiska kostymen. I det arbetet är både personalspecialister och beteendevetare hårt engagagerade. Det rullar på om man säger så.

Till sist så är det jätteroligt att få kommentarer till det jag skriver. Det händer alltför sällan. Att Åsa älskar bloggen är som musik i mina öron. Du kan väl berätta litet mer om var för du vill komma i kontakt med en grågosse som jag.


Första mötet

I morgon ska jag åka på mitt första styrelsemöte med Svenska Jazzriksförbundet i Stockholm. Med det uppdraget är det precis som med jobbet. Jag fick det utan att be om det, krävdes inte så litet övertalning faktiskt. Ska bli spännande att se om det kan bli en lika positiv överraskning som Katrineholms kommun blev.

I dag har vi haft planeringsdag på jobbet. Några av mina medarbetare är i trettioårsåldern en t.o.m. under. De yngsta har ibland svårt att se nyanserna mellan vitt och svart. Antingen är det full fart eller också blir det väldigt svårt. Särskilt svårt kan det vara att välja bort. De mycket duktiga men har ibland svårt att inse att det kan vara av värde att bromsa också ibland. Fort är inte alltid bäst.  Då kan jag känna åldersskillnaden med tanke på vad jag skrev i mitt förra inlägg.

I morgon fyller sonen 39 år. Ibland svårt att inse att jag som ibland kan känna mig nästan jämnårig med treettioåringarna har en son som är 39.

Man blir yngre

Det är märkligt men det känns som om åren trillar av mig när jag jobbar. Av naturliga skäl är jag äldst på jobbet men det glömmer jag ofta bort. Jag känner mig ofta jämnårig med mina yngre kolleger och medarbetare. Bara litet erfarnare. Det är härligt att känna att den mentala spänsten inte försvinner med åren.

Det är också skönt att inte behöva tänka på karriären. Förr tyckte jag ofta att det kändes viktigt att vara den som kunde mest. Det är inte alls lika nödvändigt nu. Jag har gott om personalspecialister runt om mig. Att kunna koppla ihop deras specialistkunskaper med min erfarenhet och mer övergripande kunskaper för att nå ett bra resultat är riktigt roligt. Personalkontoret kände sig både ledarlöst och tilltufsat när jag kom dit i våras. Min förhoppning är att vi tillsammans ska kunna bygga en plattform varifrån de kan ge sig ut i verksamheten med goda förutsättningar att bli en riktigt uppskattat kraftcentrum i Katrineholms kommun. Det är en bit kvar att vandra men jag har gott hopp om att vi ska lyckas.

Om nattsvart

Av kommentaren till mitt förra inlägg att döma är det tydligt att även yngre gubbar behöver nattbelysning. Själv har jag en 5 watts lågspänningslampa som går på ungefär halv spänning. Den styrs av ett kopplingsur och har skött sig själv i minst 10 år.

Nu på söndagseftermiddagen börjar det bli dags att blicka fram mot den kommande arbetsveckan. Måndagen innehåller både ärendefördelningsmöte, möte i kommunledningsgruppen och pandemigrupp. Pandemigruppen startar kl 16.30 vilket innebär att det blir 19-tåget som gäller i morgon. Lång dag alltså.

Den här veckan ska jag äntligen börja vara hemma på onsdagar såsom det var planerat från början. Del av dagen ska jag ägna åt att försöka få ordning på Crescendos nya webbaserade medlemsregister. Det blir säkert ett äventyr i sig. Jag ska försöka träna litet innan dagen är slut.

Vad det går fort

Tänk så har det redan gått en vecka igen. Nu sitter jag här med lika stort sömnunderskott som förra gången.

Det är riktigt mörkt vid halvfemtiden på mornarna nu kan ni tro. För ni har väl ingen egen erfarenhet av så tidiga morgnar antar jag. Det är fortfarande både spännande och roligt att jobba i Katrineholm. men jag är ändå glad för att jag är ledig i morgon.

Första uppgiften då är ett spinningpass kl 9. Startade säsongen med ett pilatespass när jag kom hem i går kväll och har redan träningsvärk. Dagen fortsätter med besök hos den åldriga modern. En sväng till Crescendo blir det. Måste öka mina insatser i planeringsarbetet inför kulturnatten den 26/9. Efter att ha besökt Annie, min favoritfrisör sedan många år, skall jag och kära hustrun avsluta vaccineringen inför den resa som aldrig blev av i våras. Vi fullföljer ändå. Skyddet varar i 25 år och vem vet vi kanske kommer i väg till något annat exotiskt och farligt ställe någon gång. Därefter tillbaka till Crescendo. Jag måste också komma ihåg att hämta min lagade cykel.

Litet mailkoll och kanske även telefonkontakt med jobbet kan det nog också bli. Jag är litet sur på en av de större fackföreningarna som ine har hört av sig som de lovat. Jag och den inkommande personalchefen ska försöka röja litet i det.

RSS 2.0