Sisters create

Stolt morfar kan inte låta bli att länka till barnbarnens blogg.
Kolla vad man kan göra med litet papper, sax och lim.
https://thesisterscreate.wordpress.com/2019/02/24/gor-sota-pappersfigurer/ 

Mera spinning

Alltså motionerande pensionärer verkar vara galna i spinning, denna moderna form av självplågeri. Starten av flera spinningpass blir fördröjda pga att majoriteten av deltagarna sitter med mobilen i hand för att boka nästa spinningpass. Bokningen till nästa pass blir tillgänglig samtidigt som nuvarande pass ska börja. Numera har man ungefär en minut på sig innan passet är fullbokat.

Spinning

Ibland skulle man tro att vi (jag 75 år) är för gamla för att ägna sig åt spinning. Icke så i alla fall inte på Friskis & Svettis i Norrköping. En av de mest populära pensionärsidrotterna faktiskt. När Friskis, city, släpper bokningen till 36 platser 3 dygn före eventet så tar det bara tio minuter innan alla platser är bokade.
 
Har själv varit med tre gånger nu sedan omstarten, och oj så jobbigt det är. Man tror hela tiden att man ska anpassa insatsen och ligga på någon sorts komfortnivå som nybörjare, men så är det icke. Det krävs några gånger till innan flås och mjölksyra förhoppningsvis är överens med varandra.

Datorhjälp

En kompetent grågosse, som jag känner, funderar att starta verksamhet som ska underlätta för oss äldre att komma överens med våra IT-hjälpmedel.
Känns som om det skulle vara intressant att hjälpa till.

Undrar om det finns något intresse.

Återuppståndelsen?

Förkyld och ämlig, fast i Wordpox-träsket och definitivt mer grågosse än krutgubbe funderar jag på att väcka liv i bloggen igen. Vi får väl se om det håller i sig eller om det här blir ett enstaka inlägg som bottnar förkylningens tristesstillstånd.
Har ägnat ett par timmar åt att spela Far Cry 3och blivit rätt nedslagen. Jag som varit en ganska duktig FPS-spelare har numera svårt att klara mig på nybörjarnivån.

Nu är det över

Det är fyra dagar sedan jag slutade jobba som personalchef i Katrineholms kommun. Kära hustrun slutade för en vecka sedan. Hittills har det inte varit svårt att vänja sig. Härligt att inte behöva ge sig ut i kylan tidigt på mornarna. Nu kan vi ligga kvar i nya sängarna i stället. Sängarna som kom efter sju sorger och åtta bedrövelser när nya ägare tagit över ett kollapsat SOVA-varuhus. Det var nära ögat att kontantinsatsen gick upp i rök där.

Vi Körde ett stort lass med böcker och kläder till myrorna i dag. En tjock-TV fick följa med till Returpunkten. Gamla platt-TV:n fick åka upp i sovrummet för att nya skulle få plats där den gamla satt. Har beställt några bluray-filmer och dataspel på nätet. Måste ju ha något att fylla pensionärstiden med mellan barnbarn, träning och Crescendo.
Minigolfen startar den 12 januari. Får se om jag hoppar på i år.

Ska fundera på hur jag ska göra med bloggen. Aktiviteten har ju varit ganska låg på sista tiden. Har inte bestämt om jag ska öka farten eller lägga ned.

Inga kriser under julen

Under hela julhelgen har jag burit kristelefonen närmast hjärtat. Tack och lov så har den inte ringt. Jag är inte riktigt säker på vad jag skulle göra om den ringer. Jag kommer att ha den en vecka till så jag hoppas att det inte uppstår några sörmländska kriser den närmaste tiden.

I morgon är det dags för tredje sista arbetsdagen. Min kropp som har utökats under hösten ser fram emot mer tid till upprepade rörelser tillsammans med andra (bara tjejer märkligt nog) på gymet. Pilates är en gudagåva för ömma ryggar.
Mindre mängd saffransbröd skadar inte heller.

Vemod och framtidshopp

Nedan följer mitt "avskedsbrev" till alla kamrater inom kommunledningsförvaltningen.

Det var tur att jag vågade

Jag tvekade länge innan jag tackade ja till erbjudandet att bli personalchef i Katrineholms kommun. Det var ett stort steg att ta men efter första arbetsdagen skrev jag så här på min blogg:

”Oj, oj, oj!
Vilken omställning att börja ett nytt arbete efter att ha varit ledig i fem år. Jag gick upp kl. 5 i morse och är ganska mör nu kl 19 på kvällen. Det var dock en fantastisk morgon med strålande sol och ett par grader kallt. Redan strax efter 5 när jag hämtade tidningen och det fortfarande var mörkt hörde jag koltrasten för första gången i år. Härligt!

Till min förvåning upptäckte jag att det var många som var vakna och i rörelse redan strax efter kl 6 på morgonen. Det hade jag hunnit glömma under de lediga åren. Inte visste jag heller att det var så mycket folk som tågpendlar. Sedan var det faktiskt rätt skönt att åka tåg en knapp halvtimme innan jobbet skulle börja.

Efter att ha jobbat en dag så måste jag säga att hittills har mina förväntningar uppfyllts mer än väl. Jag kände mig välkommen direkt och det har varit roligt hela dagen.”

Det hände nya saker hela tiden men min långa erfarenhet från yrkesområdet gjorde att jag kunde delta i diskussioner och lämna synpunkter redan från början. Det kändes riktigt bra och efter första veckan hade jag nästan glömt att jag egentligen var pensionär.

Och så har det fortsatt. Det har varit en fantastisk resa som nu efter nästan nio månader börjar närma sig sitt slut. Jag känner hur vi på personalkontoret tillsammans rest oss ur ruinerna efter tidigare traumatiska händelser, repat mod och fått framtidstro. Det har på många sätt varit en tung period med besparingar och personalneddragningar, men gemenskapen på personalkontoret och i KLF:s ledningsgrupp har gjort det lustfyllt att gå till jobbet. Jag känner vemod vid tanken på att det snart tar slut. Jag kommer att sakna alla er inom KLF som jag haft förmånen att möta. Samtidigt ser jag fram emot att kunna återuppta de fritidsengagemang som jag fick dra in på när jag började i kommunen.

Till sist vill jag önska Eva, som ska efterträda mig, mina arbetskamrater på personalkontoret och alla er andra inom kommunledningsförvaltningen en riktigt

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

Göran Törner


Polisämne?

Jag har haft ganska ont i ryggen ända sedan i somras. Jag har varit hos naprapat, gjort (åtminstone litet) ryggympa efter program som jag fått av en av mina hälsopedagoger på jobbet. Jag har kört både pilates-, spinning- och flowingpass på gymet. Inget har hjälpt hittills. Så i måndags kom jag på att jag kanske är plattfot. Jag provade att köra in handen under hålfötterna och det gick ju inget vidare. Prövade att gå med fötterna spända så att valvet tvingades upp och tyckte att det kändes bättre i ryggen. Så i dag har jag varit och fotograferat fötterna underifrån. Såg så där ut tyckte jag. Inte helplatt men långt ifrån den ideala jämförelsebilden. Så i dag har jag beställt hålfotsinlägg.  Ska bli spännande att se om det hjälper. Fan tro't som Rellingen sa.
Jag har storlek 45 i skor. Inläggsmallen hävdade att jag hade storlek 47. Det fick mig nästan att ångra mig. Så stora fötter vägrar jag att ha. Kära hustrun får säkert vatten på sin kvarn. Hon tycker att mina fötter är i vägen. Fotfotografen tröstade mig med att det var ungerska storlekar. Det var tröst för ett tigerhjärta, 47 är 47 varifrån det än kommer.

På måndag och tisdag ska vi ha verksamhetsplanerig med komunledningsförvaltninges ledningsgrupp. Vi ska planera för en framtid som inte finns för mig i alla fall. Det är lätt att glömma att det snart är slut. Jag säger fortfarande vi när jag pratar om sådant som ska göras i kommunen efter årsskiftet. Jag har medarbetare som också har svårt med tidens ändlighet och planerar in mig på möten ända fram i mars nästa år. Litet gulligt faktiskt.

Nästa fredag ska jag stiga i graderna på annat sätt. Jag är sedan snart två år tillbaka medlem i Thalias Vänner här i Norrköping. Än så länge är jag bara förstaklickare men på fredag ska jag tas upp i andra graden. Ska bli kul tycker jag.

Kommer ni ihåg den där golfspelaren som jag skrev en del säkert allt för snälla saker om i somras. Han som också tror att minigolf är motion. Han är min fadder. Jag utgår från att Kenta kommer. Jag kräver faktiskt det.

Till sist två kommentarer till samma inlägg! KUL!! Mycket roligare att skriva när man får kommentarer. Mitt svar till kommentatorerna är att jag är helt övertygad om att jag kommer att trivas med att vara ledig igen. Kära hustrun slutar ju också och Crescendo har jag inte hunnit med så bra under hösten som gått. Det är klart dyker det upp något riktigt frestande erbjudande då ska jag överväga det.

19 arbetsdagar

Nu är det 19 arbetsdagar kvar innan karriären är över igen. I veckan som gick verksamhetsplanerade vi i två dagar. Eftersom framtiden inte längre är min hade jag det ganska lugnt bortsett att jag led av sviterna efter en sannolik matförgiftning. Min efterträdare får ta hand om framtiden.
I fredags var det min tur att bjuda på kaffebröd. Enda problement var att jag inte var på jobbet i fredags. Hoppas att Lotten löste det åt mig trots att hon egentligen hade semester.
Veckan som kommer är jag bara två dagar på jobbet. Har faktiskt ett par semesterdagar kvar att ta ut. Får väl dela tiden mellan arbegte på Crescendo och köande för influensaspruta.

Var på gymet och körde ett gruppträningspass i morse. Vi värmde upp genom att twista. Herregud man var ju med när den dansen kom för närmare 50 år sedan.

Kunskap förtvinar inte

Till grågossens respektive pantertantens stora fördel på arbetsmarknaden hör det stora och djupa lager av kunskaper som de allra flesta av oss har. Tillsammans med våra erfarenheter ger det oss mycket kort startsträcka när vi ger oss in i ett uppdrag. Vi kanske inte har de senaste specialistkunskaperna inom vårt område men det finns det andra som har. Däremot kan vi snabbt skaffa oss en överblick och se vad som behöver göras och av vem. Vi har möjlighet att föreslå åtgärder och uppmuntra andras idéer. Vi kan vara orädda och prestigelösa eftersom vi inte behöver tänka på karriären.  Vi hoppar in gör vårt jobb och hoppar ut igen. När det behövs uppdaterar vi snabbt våra kunskaper. Det handlar ju bara om att lägga till en gnutta nytt till det vi redan har.

Det här en liten reflektion grundad på mina egna erfarenheter av min tid hittills i Katrineholm.

Kunskap förtvinar inte

Till grågossens respektive pantertantens stora fördel på arbetsmarknaden hör det stora och djupa lager av kunskaper som de allra flesta av oss har. Tillsammans med våra erfarenheter ger det oss mycket kort startsträcka när vi ger oss in i ett uppdrag. Vi kanske inte har de senaste specialistkunskaperna inom vårt område men det finns det andra som har. Däremot kan vi snabbt skaffa oss en överblick och se vad som behöver göras och av vem. Vi har möjlighet att föreslå åtgärder och uppmuntra andras idéer. Vi kan vara orädda och prestigelösa eftersom vi inte behöver tänka på karriären.  Vi hoppar in gör vårt jobb och hoppar ut igen. När det behövs uppdaterar vi snabbt våra kunskaper. Det handlar ju bara om att lägga till en gnutta nytt till det vi redan har.

Det här en liten reflektion grundad på mina egna erfarenheter av min tid hittills i Katrineholm.

Så här ser hon i alla fall ut den lilla guldklimpen!


Inte många rätt men lycklig ändå

Jag har blivit tvåbarnsmorfar!! Inte blev det en pojke som jag tippat och inte hade jag rätt när det gäller födelsedatum men  vad spelar det för roll. Det blev ett välskapt flickebarn på tre kilo som föddes i lördags. Kära hustrun som tippade det mesta rätt är inte bara lycklig. Hon är mallig också.

Nu börjar jag skönja slutet på mitt Katrineholmsäventyr allt tydligare. I dag när vi hade arbetsplatsträff sade jag att jag redan börjat sakna mina arbetskamrater trots att det är två månader innan vi skiljs.

Det har hänt mycket med enheten under tiden som gått. När jag kom dit var det ett vilset, otryggt personalkontor utan självförtroende. Nu upplever jag att det råder lugn och harmoni samtidigt som det är ett djäkla tryck i olika förbättringsprojekt som vi dragit igång. Så bra det känns att få vara med och bidra till en sådan utveckling.

Sedan kan jag konstatera att min egen karriär går spikrakt mot toppen. Jag började som personalchef och kommer att göra en praktfull sorti som kommunchef under mina två sista arbetsveckor.

Junibacken

Har ni varit på Junibacken på Djurgården i Stockholm någon gång? V var där med barnbarnet i dag. Vilket fantastiskt ställe. Särskilt sagotåget var en upplevelse väl värd att köa en timme för. Och aldrig har jag sett så många barnvagnar på ett ställe förr. Bussarna tar två barnvagnar. Gissa om vi fick gå från Djurgården till T-centralen. Jag är med i stegtävling på jobbet. Fyllde på ganska ordentligt faktiskt.

Man kan undra vart tiden tar vägen. Tio dagar sedan jag skrev något senast. Inte klokt egentligen. Nu har jag tio arbetsveckor kvar. Ska bli skönt att sluta även om det har varit riktigt roligt att komma tillbaka till arbetslivet igen. Särskilt med så fantastiska arbetskamrater. Ja det har jag ju skrivit om tidigare men det tål att upprepas.

Min efterträdare har varit på chefskurs under tre dagar i veckan som gick. Undrar om jag känner igen henne när hon kommer tillbaka. Tänk om hon påpekar alla fel jag gör nu när hon lärt sig hur det ska vara. Fast det tror jag egentligen inte. Hon har ett gott hjärta.

Pratade med Kenta i veckan förresten. Han lägger på sig. inte mycket träning där inte fastän han flyttat närmare Nautilus. Mest snack men ingen verkstad. Kör lite minigolf. Det ger ju inte ens valkar i händerna vilket är tur för Kenta eftersom han har sår i händerna. Det är ju inget kul förstås. Visste ni förresten att jag är Kentas IT-guru. Det är ett tungt ansvar. När något strular med datorn ringer han till mig och frågar. Hoppas han lyckades ladda hem Open Office.

Som sagt i dag hälsade vi på barnbarnet. Den unga modern var riktigt rund om magen. Lillebror väntas anlända den 28 oktober. Ja det är mitt tips både vad gäller kön och födelsedag. Kära hustrun och jag har jouren nästa helg. Två och en halv timme efter larm ska vi vara på plats i Aspudden för att ta hand om storasyster.

RSS 2.0